Svensk ordbok 2009, webbversion

tvinga a´v verb tvingade tvingat tving·ar●äv. fast sammansättn., seavtvinga tvinga (ngn) att ge i­från sig ngt (ofta ngt abstrakt) komm.de tvingade av honom en full­ständig bekännelsetvinga av ngn ngtsedan åtm. mitten av 1800-taletSubst.:vbid1-925126avtvingande